deesaariis

Matlagning, tråkigt, träning tråkigt. Fritiden tråkigt.. allt är tråkigt! Och jag kommer inte heller på vad jag vill göra. Jag vet en massa saker som jag borde göra.. men det är extremt tråkigt. 

En del av känslan kommer nog för att jag inte riktigt uppnår något jag vill just nu. Kroppskulpteringen går inte bra. Jag bygger muskler men fett och vikt sitter där. Jättemycket relaterat till att jag tycker all form av mat är trist! 

Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra. Den här frustrationen har funnits i flera månader och jag lyckas bara inte sätta fingret på vad det är. Är det min stress som talar eller är jag "bara" omotiverad. Det känns som om jag sitter fast och jag vet inte hur länge det ska pågå eller hur jag ska känna annorlunda, eller göra annorlunda.

Det är jobbigt helt enkelt. Det skulle vara skönt om någonting kunde få gå lite lättare. Tills dess så försöker jag äta mer grönsaker och vitamintillskott och håller tummarna. Järn har jag gott om. 

Det går verkligen inte framåt. Jag är less på att vara hungrig och kämpa. Jag behöver nog semester från dietandet. Det skrämmer skiten ur mig men jag kanske ändå ska pröva det ett tag. Bara pausa, välja bra mat men inte räkna kalorier och så. Ellet så ska jag göra det men inte väga mig. Eller varken väga mig eller räkna. Bara vara jag och träna för att det är skönt och kul. Äta för att det är gott och jag är hungrig liksom.

Jag kanske behöver göra annorlunda ett tag...

Kramar <3<3

Nog är det som jag säger att det kommer fler och fler bra dagar och då börjar vikten tippa ner. 

Vardagarna fungerar riktigt bra med både träning och kost men helgerna.. Det är min kryptonit. Jag inser nu i skrivande stund vad problemet är. Det är avsaknad av plan. Jag har ingen plan för mat under helgen för då ska jag vara friare att välja. Men vad jag menar egentligen är att inte hetsäta en påse chips bara för att den finns där. (Facepalm).

Naturligtvis är det så! Jag måste ha en plan! Jag är fortfarande inte redo för att gå en dag utan plan. Det går för lång tid mellan måltiderna vilket triggar att jag börjar skåpäta. Och börjar jag skåpäta är det kört sen i regel.

En del tycker att det är helt vansinnigt, det är väl bara att sluta äta. Men som hetsätare pajar du dina signalsystem såsom mättnad och hunger. Det finns otroligt mycket bra forskning som förklarar varför också. Googla på Jacob Gudiol så hittar ni så mycket sammanställningar om forskning att man blir snurrig:) Det är inget försvar, bara det att för att man ska sluta äta så måste jag aktivt vara med i tanken och fysiskt få mig att sluta äta. Jag gör detta genom att ha en plan för varje måltid. Hur mycket och vad. Redan innan jag börjar tillaga maten är det bestämt hur mycket. På så sätt kan jag inte överäta. Gör jag flera måltider beror det på vad det är. Är det ex köttbit måste det in i frysen. Är det kyckling, ris och grönsaker kan det vara i kylskåpet men kan en dålig dag vara bättre i frysen. Chips på 300 g. En fin tanke att bara hälla upp en liten skål... En till... och en till... 

Jag önskar jag hade ett omedvetet stopp där mat kan ligga till döddagar. Fryst mat är ett stopp men en riktigt dålig dag finns Micro och man kan baka. Men så dåliga dagar får jag så sällan så de hamnar under normal konsumtion över ett år. Det är helgerna jag måste planera bättre. Chips är ett exempel på mat jag inte kan ha hemma. Är jag på en bjudning så är det som om jag måste stålsätta mig för allt jag vill är att äta upp dem. Det är en så stark trigger! Har jag själv bjudning och det blir mat över är det goodiebags för alla. Ska jag själv ha chips är det småpåsarna som gäller. Tårta och bullar är inte alls triggrar. Visst har jag det hemma kommer jag äta upp det. Ligger det i frysen kan det få ligga där. Är jag hemma hos någon eller det finns på jobbet så är jag tom ointresserad. Och jag blir mätt av det och ointresserad av mer. Så det gör absolut skillnad för mig vad för typ av mat det gäller. 

Min helg har ändå gått bra. I fredags hade jag bara en vanlig fredag. Sug och hunger var inget problem. Det var så länge sen jag kände mig "normal". Ingen trigger och inget sug. Sen kom lördagen och då gick det värre och jag gav efter. Jag lyckades ändå hindra mig själv innan jag gick helt överstyr men borde ha stannat. Så nu är jag både besviken, äcklad och skuldmedveten. Jag vill ju så gärna klara det här! 

Det jag som sagt inser nu är avsaknad av plan. Jag måste ha en plan i förväg på vad och hur jag ska äta. Det hjälper mig att övervinna triggrarna. Och jag är faktiskt på god väg. 

Det jag vill vara tydlig med är att jag inte är läkare eller liknande. Jag kan bara berätta min uppfattning om hur det är. Däremot hoppas jag att min berättelse kan hjälpa andra i en liknande situation.

Som jag berättade i föregående inlägg så har jag genom åren gått igenom en varierande grad av kontroll över mitt ätande. Just nu har jag en bra kontroll där jag aktivt strävar mot en normal vikt. Dock får jag fortfarande aktivt kämpa emot impulsen att äta. 

Som en del av mitt tillfrisknande har jag aktivt identifierat triggrar som kan aktivera hetsätning utan inbördes ordning:

- depression 

- stress 

- tristess

- långvarig hunger

- fet kost

- buffé

- frågan vill du ha mer?

- frågan har du ätit?

- ensamhet

- glädje

- missade mål ex mellanmål

- festliga tillfällen

- sömnbrist

- utmattning

Det går än så länge inte en dag utan att jag tänker på mat och flera ggr i veckan hamnar jag i någon situation listad ovan. Det är normalt att vi umgås kring mat och för mig handlar det massor om rutin och känslor.

Tex nuförtiden måste jag hitta andra sätt att hantera nedstämdhet än mat. Att lindra mina tankar med. Att fira med. För äter jag för mycket för lång tid då får jag extrema svängningar i mitt ätande. Rutiner och tillgänglighet är A och O för att jag ska kunna hantera impulsen när den väl slår till.

Idag tex så har jag ätit mer än jag tänkt och ville. Och det gör att jag just nu kämpar emot impulsen att fortsätta äta nu när jag redan börjat. Iom att jag gått i terapi ex KBT så vet jag att om jag härdar ut så kommer det vända. Impulsen att äta kommer minska om jag bara härdar ut. Vilket jag kommer göra idag:)

Idag är jag tillräckligt stark:)

I morgon börjar en ny dag och nya impulser. Identifiera dem och bygg långsamt upp en medvetenhet. Mycket är tyvärr att bara sätta sig på händerna och härda ut. Men ju bättre rutiner jag har med mat, vätska, motion och sömn desto lättare går det.

Kämpa på <3<3<3<3